Hur är kossor
•
Korna
Kor är flockdjur och gillar att vara tillsammans i hagen och ladugården. Ofta består en flock kor av mammor, systrar och döttrar och en av korna, oftast den största och starkaste, är ledarko.
Även om korna inte sover så mycket ägnar de en stor del av sin tid åt att vila och idissla maten – du kanske har sett hur de ligger och tuggar i hagen. Idisslandet är ett sätt för kon att bearbeta det svårsmälta gräset. När kon idisslar omvandlar hon gräset till mjölk!
Kor som mår bra
Kor är vanedjur som känner sig trygga med samma rutiner för mat och mjölkning varje dag. I ladugården ska det vara en lagom temperatur så att de varken blir för varma eller kalla. På varma sommardagar när korna går ute behöver de ha tillgång till skugga. Det är också viktigt att korna har en mjuk och torr plats att ligg
•
Nötkreatur
- Uppslagsorden ko och kossa omdirigerar hit. För andra betydelser, se Ko (olika betydelser) respektive Kossa (olika betydelser)
Nötkreatur (Bos taurus), även nöt, nötdjur, nötboskap, är domesticeradeklövdjur av familjen oxdjur, det vill säga vanliga kor, tjurar, kvigor och kalvar. Dessa tamdjur används mest för mjölk- och köttproduktion, och som dragdjur.
Etymologi och terminologi
[redigera | redigera wikitext]Nöt
[redigera | redigera wikitext]Ordledet nöt- i nötkreatur är fornsvenska (motsvarar färöiskans neyt, danskans nød, norskans nöt, naut, isländskans naut, nederländska noot, fornfrisiska năt, engelska neat) och är besläktat med "nytta" och "njuta", som alla kommer av det forngermanska ordet nauta, 'egendom' (jämför isländska nautr, 'värdefull egendom', och litauiska naudà, 'vinst', 'egendom').[1][2]
Ko
[redigera | redigera wikitext]Med ko avses vanligen en hona av arten nötkreatur (Bos taurus) som h
•
Kors kroppsspråk kan berätta vad de känner
Vi kan aldrig veta helt säkert vad en annan människa känner, men personens kroppsspråk leder oss ofta till en rimlig gissning, och ibland kan vi sätta namn på dessa känslor, såsom ilska eller lycka. När det gäller djur är det inte lika lätt, men även i djurhållning har vi ett behov av att kunna bedöma hur individer mår. I jordbruket finns till och med ett begrepp för människor med särskilt god förmåga att läsa av kors beteenden – de har "koöga".
I forskning om djurvälfärd är det centralt att kunna bedöma om djur "mår bra", men det behövs beprövade, pålitliga och jämförbara mått, och sådana har det rått brist på när det gäller nötkreatur. Daiana de Oliveira och Linda Keeling, från SLU:s institution för husdjurens miljö och hälsa, tänkte att välfärdsbedömningen skulle vara mycket enklare om kornas kroppsspråk kunde användas som en tillförlitlig indikator på hur bra eller dåligt ett djur mår.
Metod från humanpsykologin
– D