Hur norrlänningar ser på
•
Norrlänningar har en stark gemensam identitet
Mellan 70 och 80 procent av de boende i norra Sverige ser sig som norrlänningar, enligt en undersökning bland ett urval boende i de fyra nordligaste länen. Studien är utförd av en grupp forskare från Umeå universitet, Luleå Tekniska universitet och Mittuniversitetet.
Forskningsresultaten är intressanta för ett flertal politiska frågeställningar, bland annat de framtida planerna på en ny regionindelning med betydligt färre län än dagens 21.
– Den norrländska identiteten är sannolikt en viktig förutsättning om vi ska bygga mer sammanhållna, välfungerande och slagkraftiga regioner i norra Sverige, säger projektets ledare, professor Anders Lidström.
Synen på bildandet av större regioner skiljer sig dock åt mellan länen. Norrbottningarna är mest skeptiska till sådana tankar, medan västerbottningarna är relativt ointresserade av frågan.
Undersökningen tyder även i andra avseenden på skillnader mellan norrlänningarna. Inlands- och
•
Norrländska mål
Allmänt om norrländska mål
Norrländska mål talas i den norra hälften av Sverige, från norra Hälsingland Öppnas i nytt fönster. och norrut i Härjedalen Öppnas i nytt fönster., Medelpad Öppnas i nytt fönster., Jämtland Öppnas i nytt fönster., Ångermanland Öppnas i nytt fönster., Västerbotten Öppnas i nytt fönster., Norrbotten Öppnas i nytt fönster. och Lappland Öppnas i nytt fönster..
Geografiskt hör Gästrikland och södra Hälsingland till Norrland, men dialekterna där räknas inte till de norrländska målen utan till sveamålen Öppnas i nytt fönster..
De varianter av svenska som numera allmänt talas i Tornedalen och nordligaste Lappland har planterats in sent i historien, och därför räknas de inte till de traditionella, naturvuxna norrländska målen. Finska och samiska har dock talats där sedan urminnes tid (läs mer i kunskapsbanken om Sveriges nationella minoritetsspråk Öppnas i nytt fönster.).
Ett gränsfall i dubbel bemärkelse är de härjedalska målen. De har mycket
•
Stor undersökning om hur norrlänningar ser på nuet och framtiden
– I den här undersökningen vill vi fånga in norrlänningarnas egna uppfattningar om Norrlands framtid, säger projektledaren Anders Lidström vid den statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet.
4 000 slumpmässigt utvalda personer mellan 15 och 85 år i de fyra nordligaste länen får i dagarna enkäten ”Medborgare i norr 2008” i brevlådan. De cirka 70 frågorna handlar om hur det är att bo och leva i olika kommuner, hur man ser på framtida regioner och hur demokratin och hälso- och sjukvården fungerar där man bor.
– Studien ingår i arbetet med att bilda nya regioner, och har också betydelse för att förstå förutsättningarna för Norrlands utveckling i stort, menar Anders Lidström, och tillägger att någon motsvarande undersökning aldrig tidigare genomförts.
Enkäten är utformad i två olika versioner, anpassade till de två regioner som planeras för de fyra Norrlandslänen. Förutom forskare vid Umeå uni