Hur tryck uppstår
•
Tryck i vätskor
Vi gör ett experiment! Ta en plastflaska. Använd en nål eller liknande för att göra tre identiska hål ovanför varandra, med lika långt avstånd mellan dem: ett hål i mitten, ett hål ovanför, halvvägs mellan toppen och mitten och ett under, halvvägs mellan mitten och botten. Tejpa för hålen. Fyll flaskan med vatten.
Dra nu bort tejpen, och se vad som händer. Vattnet rinner ut genom hålen i små strålar. Markera hur långt från flaskan varje stråle når. Är det någon skillnad i vattenflödet från de olika hålen? Den översta strålen är svag, och når inte särskilt långt.
Strålen i mitten når något längre. Den nedersta strålen har den högsta farten och når längre bort ifrån flaskan än de andra två. Du kanske märker att allteftersom flaskan töms och vattennivån i flaskan sjunker, börjar alla tre strålar förlora fart och landar närmare flaskan. Till slut börjar vattenstrålarna en efter en sluta rinna ut från flaskan. Det är tydligt att det finns ett samband mellan
•
Ovanför våra huvuden har vi ett tio mil högt lager med luftmolekyler. Detta lager, som ligger mellan jordytan och rymden, kallas atmosfär och består till största del av grundämnena kväve och syre. Dessa molekyler har en massa som tillsammans trycker på våra huvuden. Det kallas lufttryck.
Ju högre upp man kommer till exempel om man åker i flygplan eller klättrar i berg desto färre luftmolekyler trycker på ditt huvud och därför blir trycket lägre. Atmosfären blir tunnare ju högre upp du kommer vilket gör att det blir svårare att andas. Det finns färre luftmolekyler till exempel syre som du behöver för att andas.
Lufttryck mäts med en aneroidmätare. Enheten är Pascal (N/m2). När man mäter lufttryck använder man ofta prefixet kilo, k. Lufttrycket vid jordytan är ungefär 100 kPa. Om trycket är större än 100 kPa kallas det högtryck och om trycket är lägre kallas det lågtryck.
Foto: OskarUggla / UgglansNO
Att det går att suga upp vätska med sugrör handar om lufttryck.
•
Tryck i vätskor och gas
I en vätska eller en gas är trycket alltid lika stort i alla riktningar. Om man dyker i en simbassäng behöver man inte dyka särskilt djupt för att upptäcka att det gör ont i öronen. Trumhinnan i örat utsätts nämligen för vattentrycket. Befinner man sig på 4 meters djup har man en ganska stor mängd vatten över sig. Vattnet pressar tyngd. Det är precis samma sak som att lägga sig på marken och placera en stor sten över sig. Trycket känns både mot mage och rygg. På tio meters vattendjup utsätts kroppen för ett tryck på 10 N/cm². Det är samma sak som att placera 1-kilograms vikter på varje kvadratcentimeter av kroppen.
Luftens tryck fungerar på samma sätt som trycket i vatten. Eftersom luft har låg densitet klarar vi tryc