Hur kan språkliga normer
•
Elevers språkliga normkritik skapar nya normer
I syfte att inkludera, undvika sexism och utpekande av kön utvecklade gymnasieelever ett vardagsspråk som utmanar normer. Samtidigt skapade de nya språknormerna en oro för att råka säga fel. Det konstaterar Henning Årman som undersökt gymnasieelevers syn på vardagsspråk i relation till bland annat sexualitet och kön.
Varför blev du intresserad av ämnet?
– Jag är lärare i svenska och historia i grunden och blev under grundutbildningen i svenska nyfiken på språkliga stilar, identiteter, makt och språkpolitik. När jag fick möjlighet att forska inom barn- och ungdomsvetenskap ville jag ägna mig åt just åt de här frågorna.
Vad handlar avhandlingen om?
– Initialt var tanken att studera ungas föreställningar om bra och dåligt språk i relation till förortslang på en innerstadsskola i Stockholm. Men när jag kom till skolan upptäckte jag att de språkliga frågor som engagerade eleverna också handlade om andra saker. Därmed ändrades också f
•
Språkets struktur
Syfte
Att träna på ”Språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken samt stavningsregler för vanligt förekommande ord i elevnära texter”.
Läraren reflekterar
Vi tittar på språkets struktur i en aktuell kontext, när det uppkommer i elevernas skrivande eller när vi läser en text. Vi tittar tillsammans på språkets detaljer: Hur många meningar? Finns det några frågor? Varför är texten indelad i stycken? Varför är där ett utropstecken? Jag upplever ofta att eleverna behöver extra träning med vissa saker så då satte jag ihop ett litet häfte för att träna på just dessa delar.
Metod
Vi sätter upp lektionens mål på tavlan innan vi startar lektionen. Detta för att synliggöra vad vi fokuserar på. Jag går igenom vad en mening är och hur den skrivs (stor bokstav och punkt), likaså med frågor och utrop. Använd medföljande häfte som ett underlag för gemensamma, parvisa eller enskilda övningar. Gör en del i taget.
Lgr22 Syfte
Utveckla f
•
Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny kunskap, klara vidare studier och ta aktiv del i samhälls- och arbetslivet. Det är också genom språket som vi uttrycker vår personlighet och interagerar med andra människor i olika situationer. Ämnet bidrar till att eleverna stärker sin flerspråkiga identitet och tillit till sin egen språkförmåga, samtidigt som de får en ökad respekt för andras språk och andras sätt att uttrycka sig.
Undervisningen i ämnet svenska som andraspråk ska syfta till att eleverna utvecklar färdigheter i och kunskaper om det svenska språket. Eleverna ska också ges möjlighet att reflektera över sin egen flerspråki