Hur är en sporväxt
•
Bild: sarangib / Pixabay License
Alla växter har fotosyntes. De kan omvandla solens energi till näring åt sig själva.
Bild: Oskar Uggla / UgglansNO
Detta kallas för fotosyntes och sker med hjälp av ett ämne som kallas klorofyll. Klorofyll ger växterna dess gröna färg. Av det socker som bildas i fotosyntesen kan växten sedan bilda andra ämnen som den behöver för att leva och växa.
På 1700-talet delade Carl von Linné in alla växter i två stora grupper. Denna indelning används fortfarande även om den är föråldrad.
1) Sporväxter (kryptogamer) som förökar sig med sporer. Hit hör alger, mossor och ormbunksväxter.
2) Fröväxter (fanerogamer) som förökar sig med frön. Hit hör bland annat barrträd, lövträd och växter som blommar.
Alger (sporväxt)
Bild: Aqua Mechanical / (CC BY 2.0)
Alger är troligtvis de första organismerna på jorden med fotosyntes. Idag finns det väldigt många olika arter av alger. Från encelliga organismer till andra som är flera meter höga.
•
Spor
Spor är del av vissa levande organismerslivscykel, till exempel svampars, bakteriers och växters.
Processen där organismer producerar (bildar) sporer kallas sporulering. De gör det när den omgivande miljön genomgår ogynnsamma skiftningar i kemiska eller fysikaliska förhållanden, till exempel temperatur och torka.
Sporer hos bakterier
[redigera | redigera wikitext]Vissa grampositivabakterier (till exempel Clostridium botulinum) kan via en speciell process gå in i en endosporfas. Då bildas endosporer, som kan klara av extrema förhållanden. Eftersom bakterierna har kraftigt sänkt metabolism innanför väggarna kan de överleva extremt länge i för dem usla förhållanden. När de väl hamnar i gynnsamma förhållanden igen så kan de märka detta och snabbt utvecklas till aktiva bakterier. Som endosporer har bakterierna extra kraftiga cellväggar, kraftigt sänkt metabolism, speciella åtgärder för att hindra att deras kromosom förstörs av strålning, uttorkning och liknande
•
Kryptogamer
Kryptogamer, vetenskapligt namn Cryptogamae, är en föråldrad taxonomisk grupp levande organismer (svampar, växter, bakterier) som sprider och förökar sig med sporer. De saknar helt ståndare och pistiller. Linné kallade alla växter som saknade ståndare och pistiller för kryptogamer (som betyder "hemligt gifta"). Exempel på kryptogamer är mossor, svampar, lummerväxter och ormbunksväxter. Hela växtriket delades således in i kryptogamer och fröväxter (fanerogamer). Benämningen representerar inte längre någon taxonomisk gruppering, och det är en mycket heterogen grupp.
Kryptogamerna kallades också sporväxter[1], men det begreppet var missvisande eftersom även fröväxternas han- och honorgan bildas ur sporer (pollen bildas av mikrosporer och embryosäck) (arkegon hos gymnospermer) ur makrosporer). Hos kryptogamerna ("sporväxterna") däremot är det sporerna själva som sprids.
Begreppet kryptogamer härrör från den tid då man till växtriket förde alla organismer som i