Hur förökar fröväxter
•
Kapitlets målsättningar är att eleven ska lära sig:
- hur fröväxterna förökar sig
- varför fröväxter har blommor
- hur frön och frukter utvecklas
- hur fröna sprids.
Diskussion kring inledningsbilden (s. 20–21)
Arter på den inledande illustrationen:
Djur: räv, stackmyror.
Växter: timotej, ängssyra, smörblomma, maskros, gråfibbla, blåklocka, lönn, vinbär, örnbräken, hägg, ängskovallens frön (myrorna bär på dem).
En del maskrosor blommar, medan andra är utblommade och har bildat frön. Insekter lockas till blommorna för att blommor har nektar som insekterna äter. Samtidigt hjälper de med pollinationen.
Bildanalysfrågor och -svar
Här finns frågor som förslag till ganska fri bildanalys. Du kan använda frågeorden på pärmen, välja bland frågorna här under eller formulera helt egna frågor och funderingar. Till en del frågor har vi samlat bakgrundsinformation som du får använda om du vill.
s. 22 Skogsbrand
Vad handlar bilden om?
Vad tror du har hänt på bilden?
Hur • Nästan vart du än vänder dig idag så är det troligt att du kan få syn på en blomväxt. Men så har det inte varit under den allra störst delen av historien – då fanns de inte. De första landlevande växterna var mossor. Man har hittat fossila sporer från växter som liknar dagens levermossor, ca 450 miljoner år gamla. De äldsta fossilen av blomväxter är ”bara” cirka 130 miljoner år gamla, från tidsperioden krita. I slutet av krita ökade antalet blomväxter. För 66 miljoner år sedan skedde ett massutdöende troligen på grund av av ett meteoritnedslag. Då dog exempelvis dinosaurierna ut och även många växtarter. Men blomväxterna hämtade sig relativt snabbt och fortsatte sedan att öka kraftigt i antal och artrikedom. Idag finns det ungefär 300 000 kända blomväxtarter. De utgör ca 90 % av alla landväxtarter! Varför blomväxter snabbt ökade i artantal med början under kritaperioden, till att bli ett så dominerande inslag i dagens vegetation, vet man inte säkert. • Bild: sarangib / Pixabay License Alla växter har fotosyntes. De kan omvandla solens energi till näring åt sig själva. Bild: Oskar Uggla / UgglansNO Detta kallas för fotosyntes och sker med hjälp av ett ämne som kallas klorofyll. Klorofyll ger växterna dess gröna färg. Av det socker som bildas i fotosyntesen kan växten sedan bilda andra ämnen som den behöver för att leva och växa. På 1700-talet delade Carl von Linné in alla växter i två stora grupper. Denna indelning används fortfarande även om den är föråldrad. 1) Sporväxter (kryptogamer) som förökar sig med sporer. Hit hör alger, mossor och ormbunksväxter. 2) Fröväxter (fanerogamer) som förökar sig med frön. Hit hör bland annat barrträd, lövträd och växter som blommar. Alger (sporväxt) Bild: Aqua Mechanical / (CC BY 2.0) Alger är troligtvis de första organismerna på jorden med fotosyntes. Idag finns det väldigt många olika arter av alger. Från encelliga organismer till andra som är flera meter höga.
Växternas evolution