Hur ser dvärgplaneter ut
•
Solsystemets 5 dvärgplaneter
Ceres fotograferad 2015 av rymdsonden Dawn. Färgerna har kalibrerats för att motsvara de som ett människoöga skulle se.
Upptäckt: Ceres upptäcktes redan år 1801 och ansågs då vara den "saknade" planeten mellan Mars och Jupiter.[3] Snart upptäcktes Pallas, Juno och Vesta i samma område, och de blev också kallade planeter.[3] Men årtionden senare hade så många himlakroppar upptäckts i området att astronomer, likt vad som skedde 2005, började diskutera vad som egentligen definierar en planet.[3] År 1863 enades man om att kalla alla dessa himlakropparna för asteroider, och området asteroidbältet.[3] Så fortsättningsvis, fram till 2006 då begreppet dvärgplanet antogs, kallades Ceres en asteroid och var den största asteroiden i asteroidbältet.[3][4] År 2015 blev Ceres den första dvärgplaneten att få besök av en rymdfarkost, när den obemannade rymdsonden Dawn anlände.[4]
Plats: Ceres ligger relativt nära jorden, i en elliptisk (oval)
•
Plutos upptäckt
Pluto, vars yta består mestadels av kväveis, var den tredje av de så kallade moderna planeterna som upptäcktes. Den upptäcktes på ett foto, taget med ett teleskop av den amerikanske astronomen Clyde Tombaugh, den 18 februari 1930. Himlakroppen namngavs av en engelsk 11-årig flicka som hette Venetia Burney. Venetia föreslog för sin farfar att den nyupptäckta planeten skulle namnges efter den romerska guden i underjorden. Venetias farfar vidarebefordrade namnet till Lowell Observatory, i Arizona, USA, och det valdes ut.
En dvärgplanet
En dvärgplanet är en himlakropp som ligger i en bana kring solen (som en planet) men som bland annat inte har rensat undan alla planetesimaler (byggstenar till himlakroppar som är upp till några kilometer i diameter) kring sin egen omloppsbana och som inte är en måne. Pluto räknades som den nionde och yttersta planeten i solsystemet fram till 2006 då den omklassificerades från planet till dvärgplanet.
Pluto, som endast är 2 380 kilome
•
Pluto kan ha isvulkaner
Den mest högupplösta bild som finns av Wright Mons, tagen på runt 48 000 kilometers avstånd av New Horizon 2015.
Wright Mons
Forskarteamet bakom studien har främst fokuserat på en ”bergstruktur” på Pluto som heter Wright Mons och reser sig fyra till fem kilometer över ytan. Plutos densitet (täthet) tyder på att det finns en kärna av sten i mitten av dvärgplaneten, men de yttre lagren består av blandningar av olika isar av fruset vatten, metan, kväve och troligtvis även ammoniak och kolmonoxid. Beräkningar säger att Pluto kan ha nästan lika mycket vatten på dess yta som vi har här på jorden.
Wright Mons mäter runt 150 kilometer tvärs över sin bas, med en 40–50 kilometer bred hålighet i mitten. På platsen runt Wright Mons finns inga nedslagskratrar, vilket indikerar att strukturen inte är