Hur andas en brännmanet

•

Nässeldjur

Nässeldjur (Cnidaria) är en stam med vattenlevande djur som kännetecknas av att de har nässelceller. Stammen består av cirka 11 000 kända arter och omfattar maneter, hydrozoer och koralldjur, där anemoner ingår. Merparten nässeldjur lever i havet och är enkla djur. De är uppbyggda som ett rör bestående av två vävnadslager, en insida och en utsida, med mun i ena änden omgiven av tentakler.

Nässeldjuren är ensamma om att ha nässelceller, vilka framförallt sitter på tentaklerna och används för att fånga byten och som skydd. I varje nässelcell finns en tagg, fästad vid en spirallindad tråd. På utsidan av cellen finns en sorts avtryckare och när något kommer nära den skjuts taggen ut. Vissa artgrupper har bara hullingförsedda taggar medan andra har nässelceller med giftblåsa.

Nässeldjur lever antingen ensamma eller tillsammans i kolonier, som blåsmaneten och koralldjuren, där de senare kan bilda stora komplexa strukturer.

Systematik

[redigera | redigera wikite

•

Vi bad Dr Oat, som är en av läkarna som arbetar på vårt servicekontor Euro-Center i Thailand, att ge sin expertis inom ämnet. Men vi vill först påpeka att både både Europeiska och våra Euro-Centers har haft ytterst få rapporterade skadefall orsakade av maneter.

Dr Oat säger att man kan drabbas av de farliga maneterna i Sydostasien, men även i andra delar av värden. Skadorna kan variera från milda till svåra. Vissa maneter är väldigt giftiga och även små sting kan orsaka svår smärta och irritation, medan andra maneter är ofarliga för människor. De flesta brännskador orsakade av maneter blir bättre med behandling i hemmet, medan vissa sorter kan vara svårare och kräva medicinsk vård, vilket kan bli väldigt kostsamt om man måste betala ur egen ficka.

Oavsett om du är orolig för giftiga maneter

•

Maneter

För konstnären, se Édouard Manet

Maneter (Scyphozoa) är en klass inom stammen nässeldjur. Maneter lever i havet och har en livscykel som omfattar en växling mellan två olika utvecklingsstadier, ett fastsittande polypstadium och ett frisimmande medusastadium. Den frisimmande medusan är klockformad eller skivformad och består till stor del av vatten. Det som ger maneten dess form är ett hydrostatiskt skelett, kallat mesoglea och innehåller vatten samt kollagen. Munnen är placerad på undersidan och omgiven av ett antal munarmar. Längs kanten av munnen finns en krans av tentakler. Maneten simmar medelst rytmiska sammandragningar av kroppshålan som pumpvis åstadkommer en jetstråle som för den framåt. De följer ganska passivt havsströmmar.

Systematik

[redigera | redigera wikitext]
Tidig systematik delade in organismer efter yttre likheter. Kubmaneter betraktades fram till mitten av 1970-talet som en ordning av maneter innan de fick status som egen klass. Senare delad