Hur påverkar statens
•
Senast uppdaterad: 2025-01-30
Statsbudgetens saldo för 2024 visade ett underskott på 104,1 miljarder kronor, vilket är en skillnad på 123,8 miljarder kronor jämfört med 2023. Denna skillnad beror främst på att utgifterna var högre under 2024. Mellan 1970 och slutet av 1990-talet hade Sverige oftast negativa budgetsaldon, vilket innebar att staten behövde låna pengar. Under de senaste 20 åren har dock positiva budgetsaldon varit relativt vanliga, vilket har gett staten möjlighet att amortera på statsskulden.
Som figuren ovan visar var underskott i statens budget mer regel än undantag under 1970-, 80- och 90-talen. Särskilt under nittiotalskrisen blev underskotten betydande. Denna statsfinansiella kris blev dock utgångspunkt för en genomgripande förändring av det finanspolitiska ramverket . Förändringarna drevs också på av EU-medlemskapet, som medförde krav på att följa Maastrichtfördraget och senare också stabilitets- och tillväxtpaktens bestämmelser. En viktig förändring som genom
•
Sveriges politiska system - så styrs Sverige
Kategori
Bild: Melker Dahlstrand/Sveriges riksdag
Folket väljer vilka som ska sitta i riksdagen (parlamentet). Riksdagen utser statsminister som i sin tur utser de statsråd som ska sitta i regeringen.
Avsnittet handlar om den svenska statens uppbyggnad och funktion. Vi ska titta på Sveriges grundlagar, riksdagen och regeringen och deras olika uppdrag samt var olika beslut fattas. Även regionerna och kommunerna lyfts fram.
Koppling till kurs- och ämnesplaner hittar du längre ner i texten.
Vad är staten?
Med staten menas här den svenska riksdagen, regeringen och myndigheterna. Den svenska staten kan sägas bestå av en rad olika personer och instanser (enheter).
Avsnittet handlar om den svenska statens uppbyggnad och funktion. Vi ska titta på Sveriges grundlagar, riksdagen och regeringen och deras olika uppdrag samt var olika beslut fattas. Även regionerna och kommunerna lyfts fram.
Koppling till kurs- och ämnespla
•
Senast uppdaterad: 2025-02-07
Under och efter krisåren i början av 1990-talet ökade statsskulden kraftigt och nådde omkring 1 400 miljarder kronor vid mitten av årtiondet. Skuldkvoten, det vill säga statsskulden i förhållande till BNP, översteg då 70 procent. Under senare år har den dock minskat och uppgick år 2024 till 16,9 procent.
Statsskulden påverkas främst av balansen mellan statens inkomster och utgifter. När utgifterna överstiger inkomsterna behöver staten låna pengar för att täcka underskottet, vilket även innebär räntekostnader. Dessutom påverkas skulden av valutakursförändringar, eftersom den finansieras genom lån i både svensk och utländsk valuta.
Vid slutet av 2024 uppgick statsskulden till 16,9 procent av BNP. Genom att sätta skulden i relation till BNP kan man bedöma dess storlek i förhållande till landets ekonomi. Sedan 1990-talskrisen har statsfinanserna stärkts avsevärt, och skuldsättningen har således minskat. Som högst låg statsskulden på närmare 70 procent av