Hur påverkar genteknik
•
Ny genteknik – hot eller möjlighet?
Genteknik har varit en slumrande fråga i Sverige men på senare tid har en rad nya metoder introducerats som har gjort ämnet aktuellt igen. En av de mest omtalade är Crispr-Cas9 som påstås kunna bli allt det som dagens genteknik inte har lyckats vara – nämligen billigare, enklare och betydligt mer träffsäker. Den nuvarande tekniken GMO är inte så effektiv som många hoppades eller befarade, beroende på vilken sida i debatten de stod, och är dessutom väldigt dyr. Därför har främst enkla ingrepp gjorts, som till exempel att skapa resistens mot vissa bekämpningsmedel och insektsangrepp av ekonomiskt stora grödor som majs, soja och bomull. Teknikens begränsningar och höga kostnader är också skälet till att vi inte sett något av de utlovade grödorna som skulle minska världssvälten. Det A-vitaminberikade ”gyllene riset” är efter 20 års forskning och stora summor pengar fortfarande inte verklighet.
Verktyg inom sjukvård, växtförädling och djuravel
Ing
•
Möjligheter och risker med CRISPR-Cas9
När den nya gentekniken CRISPR-Cas9 slog igenom ett drygt decennium senare och såväl förväntningar som farhågor därigenom tycktes kunna realiseras, ansåg Christer Nordlund att det var märkligt att det inte längre pågick någon kritisk diskussion i Umeå om teknikens risker och problem.
De berättar hur det i samband med kartläggningen av människans genom omkring millennieskiftet, initierades stora forskningsprogram om genteknikens etiska, legala och sociala aspekter, så kallad ELSA-forskning, i både USA och Europa.
– I detta sammanhang startade också ett flervetenskapligt forskningsprogram vid Humanistiska fakulteten i Umeå i samverkan med Kungliga Skytteanska Samfundet som hette ”Humliv – humanistiska perspektiv på livsvetenskaperna”, där bland andra jag ingick, säger Christer Nordlund.
N
•
Om GMO (genetiskt modifierade organismer)
EU‑länderna och nationella myndigheter fattar beslut om GMO
Beslut om att använda GMO kommersiellt (till exempel att sälja GMO-produkter) fattas gemensamt av EU‑länderna. Sådana tillstånd gäller i hela EU. För odling kan dock ett EU‑land besluta att ett tillstånd inte ska gälla på sitt territorium.
Varje EU‑land beslutar själv vilka GMO som får användas i fältförsök och i laboratorier, växthus, stall och andra inneslutna miljöer.
Jordbruksverkets ansvar för GMO
I Sverige är ansvaret för verksamheter med GMO uppdelat mellan olika myndigheter. Jordbruksverket har ansvar för
- genetiskt modifierade djur och växter som lever på land (utom vissa skogsträd)
- användning av GMO som foder.
Vi bedömer ansökningar om att forska på, odla, importera och hantera genetiskt modifierade växter och djur. Dessutom kontrollerar vi GMO‑verksamheter, ger ut föreskrifter och deltar i diskussioner på EU-nivå inom vårt ansvarsområde.