Hur påverkar dödshjälp
•
Hållbara argument både för och emot dödshjälp
Debatten om dödshjälp blir ofta polariserad. För att ge en möjlighet till fördjupning, och lyfta fram den kunskap som faktiskt finns i form av forskning, publicerar Statens medicinsk-etiska råd nu en kunskapssammanställning.
– Det finns väldigt många påståenden i dödshjälpsdebatten som man faktiskt kan testa gentemot de fakta som finns i den vetenskapliga litteraturen. Med rapporten vill vi lägga grunden för en gemensam kunskapsbas för den fortsatta debatten om dödshjälp, säger Kjell Asplund, ordförande för Smer, i ett pressmeddelande.
Tonvikten i rapporten ligger på forskning från de länder som tillämpar dödshjälp, främst USA där den så kallade Oregon-modellen förekommer i ett antal delstater, men även Schweiz och Benelux-länderna.
De olika modellerna för dödshjälp skiljer sig mycket åt, konstaterar Smer.
– I Belgien och Nederländerna, där eutanasi är tillåtet och där grundkravet inte är att man har en d
•
Så fungerar dödshjälp i några olika länder
I dag tillåter ett tjugotal länder och delstater någon form av legaliserad dödshjälp. I Sverige är det inte tillåtet och vårdpersonal som medverkar till det riskerar att också att förlora sin legitimation.
Schweiz är det enda land i Europa som tar emot medborgare från andra länder som önskar avsluta sitt liv i förtid. Nederländerna, Belgien, Schweiz och vissa delstater i USA var länge ensamma om att tillåta så kallat läkarassisterat döende, men de senaste åren har något hänt. Flera länder har legaliserat dödshjälp och ytterligare några håller på att utreda frågan.
Bland de länder som i dag tillåter dödshjälp dominerar två modeller: Oregonmodellen och Beneluxmodellen.
Oregonmodellen introducerades i den amerikanska delstaten Oregon 1997 och möjliggör för läkare att skriva ut en dödlig dos läkemedel som patienten intar själv (så kallat assisterat döende). Kravet är att patienten bedöms ha högst sex månader kvar att leva
•
Dödshjälp är inte svaret på samhällsproblemen
Påhejat av några mycket engagerade i frågan har vi en mediedebatt om dödshjälp – eutanasi och läkarassisterat självmord. Frågan väcker starka känslor, tangerar vår rädsla att bli gamla, sjuka, lidande eller beroende av andra. Det avspeglar kanske också postmoderna värderingar, där svenskar enligt World Value Survey i globalt perspektiv är extrema genom frånvaron av andlig dimension i livet och starka krav på personlig autonomi. Inte så konstigt kanske om förlust av autonomi då ses som värre än döden. Autonomiperspektivet är också ett av de starkaste argumenten för att införa dödshjälp.
Av världens 200–240 länder tillåts någon form av dödshjälp i Nederländerna, Belgien, Luxemburg, Schweiz, Colombia och fem av femtio stater i USA. Kanada har nyligen infört lagstiftning. Detta väcker förstås diskussion, och Läkarförbundet har på senare tid deltagit i sådana diskussioner, bland annat genom samarbetsorganisationen för världens läkar