Hur mycket tjänar dagsbot
•
Dagsböter – vad är det?
Hur beräknar man dagsboten?
Dagsbot är nog den vanligaste typen av straff som utdöms i Sverige. För att döma till dagsböter ska böter ingå i straffskalan för brottet. Det ska alltså anges att böter är en påföljd för det aktuella brottet ifråga.
Dagsboten består av två delar, det första är antalet dagsböter och det andra är själva bötesbeloppet, dvs. dagsboten. Till exempel 80 dagsböter à 70 kr blir 5 600 kr i böter. Antalet dagsböter bestäms av hur grovt brottet anses vara till som lägst 30 och maximalt 150. Enligt 25 kap. 2 § brottsbalken ska dagsböter bestämmas till ett antal av minst trettio och högst etthundrafemtio.
Varje dagsbot fastställs till ett visst belopp från och med femtio till och med ettusen kronor, efter vad som bedöms som skäligt med hänsyn till den tilltalades inkomst, förmögenhet, försörjningsskyldighet och ekonomiska förhållanden i övrigt.
Själva bötesbeloppet bestäms av personens inkomst.
Två personer kan alltså dömas för lika
•
Hur räknar man ut beloppet på en dagsbot?
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Min tolkning av din fråga är att du vill veta hur mycket en dagsbot motsvarar i pengar och hur man räknar ut detta. Beloppet för en dagsbot är inte fastställt i lag, utan det beror på situationen och i slutändan är det domstolen som avgör det faktiska beloppet. Det finns dock riktlinjer för hur man ska räkna ut en dagsbot och med hjälp av dessa ska jag besvara din fråga så gott jag kan.
Först och främst kommer jag redogöra för vad dagsböter är för någonting och därefter allmänt om hur man typiskt sett räknar ut en dagsbot.
Vad som gäller för dagsböter regleras bland annat i 25 kap. 2 § brottsbalken (BrB) samt Riksåklagarens riktlinjer för beräkningen av dagsbotsbeloppet vid strafföreläggande (RåR 2007:2).
Vad är dagsböter för något?
Dagsböter delas upp i två delar; dels antalet dagsböter och dels beloppet på varje dagsbot. Antalet böter bestäms efter hur strängt domsto
•
Dagsbotens storlek
Den 21:sta domarregeln säger: »Lika brott kräver lika straff, och därföre skall man icke se därefter, att en är fattig eller rik, utan straffa den ena som den andra, där lika brott äro». Dagsbotssystemet — som infördes den 1 januari 1932 — följer väl regelns första led, när det gäller bestämmandet av brottets svårhetsgrad genom ådömande av ett visst antal dagsböter, men revolterar i övrigt mot densamma genom att dagsbotens belopp skall fastställas efter den sakfälldes betalningsförmåga eller — som lagen säger — »efter vad som prövas skäligt med hänsyn till den tilltalades inkomst, förmögenhet, försörjningsskyldighet och ekonomiska förhållanden i övrigt».
De sålunda angivna riktlinjerna sammanfattades av vederbörande departementschef (Gärde) så:
»Med dagsbotssystemet torde — — — ha åsyftats ett fastställande av det penningbelopp, beräknat för dag, som den sakfällde vid bötesdomens meddelande under en längre tid kan antagas böra avstå, med hänsyn till inko