Hur växte demokratin
•
Demokratin idag och i början av 1900-talet
Vilka ska få vara med och bestämma och vad ska medborgarna styra över? Dessa frågor är lika aktuella idag som de var för hundra år sedan. Samhället och omvärlden hade förändras vilket ledde till nya utmaningar och förutsättningarna var inte de samma i början av förra seklet. Här kan du läsa mer om vad som kännetecknar en demokrati och om synen på medborgarskapet runt förra sekelskiftet.
Bild: Melker Dahlstrand
I den här artikelserien kan du läsa om vägen fram till demokratins genombrott 1918-1922 och om utvecklingen därefter.
Folkstyrets grundläggande frågor
Demokrati betyder ”folkstyre”. Ordet har sitt ursprung i antikens Grekland. Så mycket är nog de flesta överens om. Men vad betyder det i praktiken?
För ungefär hundra år sedan fick kvinnor och män allmän och lika rösträtt. Det var en lång rad händelser som ledde fram till de avgörande besluten och demokratin fortsätter fortfarande att utvecklas. Då, liksom nu, behöver vi
•
Demokratins framväxt i Sverige
Under 1880- och 90-talen började tankarna om den politiska demokratin växa sig starka i Sverige. Från att bara de rikaste i samhället fått delta i riksdagen och vara med om att rösta, växte det fram krav om allmän rösträtt.
Allmän och lika rösträtt för män och kvinnor infördes stegvis. Allmän rösträtt för män över 24 år genomfördes första gången 1911. Nu kunde 19 % av Sveriges befolkning vara med och rösta. Det kanske låter lite, men man ska veta att det var en fördubbling mot tidigare! Vid detta val röstades en liberal regering fram som sedan genomförde ännu fler förändringar av rösträttssystemet.
Allmän och lika rösträtt för både män och kvinnor vid kommunalval och till första kammaren genomfördes i Sverige första gången 1919 och till andra kammaren 1921. Denna rösträttsreform gjorde att 54 % av befolkningen fick rösträtt. Åldersgränsen var 23 år för att rösta till andra kammaren, och 27 år för att delta i landstingsvalet. Däremot fick man inte rö
•
Demokrati – en historisk parentes?
REFLEKTION Oron sprider sig alltmer över att demokratin urholkas och eroderas, vilket också minskar mänsklig säkerhet. Demokrati – folkstyre – är i grunden ett sätt att fördela makt som bara tillämpats under en bråkdel av mänsklighetens historia. I en text i två delar av vilka denna är den första undrar Gerd Johnsson-Latham på Mänsklig säkerhet om demokratin kommer att kunna överleva och stärkas, eller om den är på väg ut.
Demokrati – en historisk återblick
Framsidan på den amerikanska tidskriften ”The Atlantic’s” oktobernummer var täckt av rubriken ”Is democracy dying?”. Frågorna om demokratins framtidsutsikter diskuteras nu brett, och jag har belyst dem i tre artiklar här i Mänsklig Säkerhet. Demokrati är ett av många sätt att fördela makt. Det bygger på folkstyre och den svenska regeringsformen stadgar att ”all makt utgår från folket”.
Frågor om makt och inflytande har historiskt främst rört förhållandet mellan