Hur många gillar kaffe
•
Nyfiken på kaffe
En del kvicknar till och myser, andra darrar och ryser. En kopp kaffe lämnar ingen oberörd. Det har gjort forskarna oroliga, men än så länge har de inte hittat något bra skäl för att sluta sörpla.
Att kalla koffein för en drog – världens mest använda sådan – är enligt Bertil Fredholm korrekt om man med en drog menar ett ämne som stimulerar nervsystemet, är beroendeframkallande och kan leda till abstinensbesvär. För visst är det sant att många känner att de måste ha sin dagliga kopp (minst) för att fungera, och att om de slutar tvärt får huvudvärk och mår allmänt risigt i några dagar. Men tyngre droger spelar naturligtvis i en helt annan liga.
– Suget och belöningskänslan finns inte på alls samma sätt som med till exempel nikotin, morfin eller alkohol. Jag tror inte det är så att människor dricker kaffe framför allt för att bekämpa abstinensbesvär, de gör det för att de vill och mår mestadels bra av det, säger Bertil Fredhol
•
Kaffet stannar längre i kroppen än de flesta tror
En del kan dricka kaffe på kvällen utan att det påverkar sömnen, andra får sömnsvårigheter trots att de endast drack kaffe vid lunch, visar forskning.
Det förklaras av vår genuppsättning. Våra gener styr nämligen hur länge koffeinet stannar kvar i kroppen. Koffeinet gör oss pigga men vi upplever det olika. Det här har intresserat kaffeforskaren Bertil Fredholm, professor emeritus i farmakologi vid KI.
– Vi blir vakna, vi kissar mer, blodflödet till levern går ned, hjärtat slår lite fortare, säger Bertil Fredholm om hur koffeinet påverkar oss.
Våra gener styr
En vanlig missuppfattning är att kaffeintaget under dagen inte skulle påverka nattsömnen. Koffeinet stannar nämligen längre i kroppen än de flesta tror.
– Hur mycket kaffe man har kvar i kroppen, det styrs av en grupp av gener. Hur mycket vi gillar kaffe och koffein, styrs av en annan grupp av gener. Och kaffe elimineras inte så snabbt ur kroppen.
Hur länge koffeinet hålle
•
Kaffe är Sveriges nationaldryck – men vi dricker allt mindre
Det är svårt att tänka sig ett Sverige utan kaffe. Hur skulle det se ut? Det känns om denna nationaldryck är det som får folk att jobba på och orka med – en omistlig del av nationen.
Ändå har denna mörka infusion bara varit en allmän dryck i lite mer än hundra år. När kaffet långsamt spreds i vårt land från 1600-talet och framåt var det länge en dyr och exklusiv dryck, som dracks från tunna koppar av rika gubbar på klubbar.
Inte förrän vid sekelskiftet 1900 hade det blivit billigt och folkligt. Men då ökande också konsumtionen lavinartat.
Med undantag för de två världskrigen gick kurvan brant uppåt under hela seklet. Kaffekonsumtionen var runt 1,6 kg rostat kaffe per person år 1866. På 1910-talet var man upp i cirka 5 kg, under mellankrigstiden steg det till 6 kg och högst låg åtgången på 1970-talet – hela 11 kg.
Det dracks kaffe hemma till frukost, under jobbets fikapauser, i föreningslivet, i kyrkan och dessutom p