Hur många dialekter i
•
Dialekter och standardsvenska
Bamba, huvva, rullebör, hövve, krösamos, görbra och rabbis? Förstod du det där? Var det ens svenska? Ja, faktiskt. Det är svenska ord men inget av dem används i hela landet, utan bara i mindre områden.
Sådana här språkvariationer som bara talas i ett visst område kallas dialekt, eller mål. Ibland kan det handla om ord som bara används i en del av Sverige och är svåra att förstå i andra delar, men annars är det bara små skillnader mellan olika dialekter, som att samma ord kan uttalas på olika sätt. Till exempel ordet korv: Korv, körv, korv, kå:v. De svenska dialekterna kan delas in i fem olika grupper: Sydsvenska mål, götamål, gotländska mål, sveamål, norrländska mål. Ska vi ta och lyssna på dem?
Vi börjar i Södra Sverige. Vad är typiskt här för våra sydsvenska mål? Jo, här används skorrande r, u uttalas som o, a uttalas som aå, t i slutet av ord blir d. Skottkärra – rullebör, hunden – honden, tak – taåk, mat – mad. Typiska drag för götamål
•
Svenska dialekter
Svenska dialekter är ett samlingsbegrepp som innefattar dels de ur fornöstnordiskan utvecklade genuina dialekter som talas och har talats i nuvarande Sverige och Finland, och dels de moderna, dialektpåverkade varianterna av standardspråket. De genuina dialekterna kallas även folkmål, bygdemål eller sockenmål. Språkvetare räknar med de fyra nivåerna genuin dialekt, utjämnad dialekt, regionalt standardspråk och neutralt standardspråk,[3] men regionalt standardspråk kallas i dagligt tal ofta ”dialekt”. Även i områden som länge varit en del av Sverige, men som tidigare tillhört Norge eller Danmark, brukar man säga att befolkningen talar svenska dialekter. I de områden som tidigare har tillhört Danmark (Skåne, Blekinge och Halland) talar man historiskt sett också om östdanska dialekter, med undantag för den götamålstalande norra hälften av Halland. Gutniskan, som talas på Gotland, härstammar inte från fornsvenskan, men räknas ändå ofta till de sve
•
Så många svenskar gillar sin egen dialekt
Hela 57 procent av svenskarna gillar sin egen dialekt. Och bara 6 procent ogillar den. Det visar en undersökning utförd av Novus på uppdrag av Språktidningen.
– Det är glädjande att så många svenskar älskar dialekter. Dialekterna är en viktig del av vårt språkliga kulturarv. Undersökningen visar att attityderna från det tidiga 1900-talet har förändrats radikalt. Då var det många som i skolan närmast tvingades tvätta bort sin dialekt, säger Anders Svensson, chefredaktör för Språktidningen.
Men det finns stora skillnader mellan olika grupper. Unga kvinnor sticker ut både genom att vara mindre förtjusta i den egna dialekten och att i större utsträckning svara att dom inte har någon dialekt. Bland kvinnor i åldern 18 till 34 år är det 14 procent som ogillar sin dialekt jämfört med 6 procent i landet i snitt. I samma grupp säger 34 procent att dom inte talar dialekt. I riket är motsvarande andel 19 procent.
– Det är ofta unga kvinnor som dri