Hur länge är osten

Alla svar du behöver om hållbarhet och förvaring av ost

Ost är en favorit i många hem och finns i oändligt många varianter. Men hur länge håller ost i kylen och vad händer om du lämnar den framme i rumstemperatur? Och hur länge kan man förvara ost i frysen? Här får du alla svar på hur du bäst förvarar ost för att njuta av den så länge som möjligt.

Hållbarhet i kylen – så länge håller olika ostar

Hur länge ost håller i kylen beror på vilken typ av ost det är. Här är en guide för de vanligaste sorterna:

• Hårdost (t.ex. cheddar, gouda, parmesan): Håller sig upp till 3-4 veckor i kylen om den förvaras rätt, inlindad i vaxpapper eller ostduk och sedan i plast eller en burk. Undvik att förvara hårdost i helt täta plastbehållare eftersom det kan skapa för mycket fukt, vilket kan leda till mögel.
• Mjukost (t.ex. brie, camembert, chèvre): Mjukostar håller 1-2 veckor i kylen efter öppning. Dessa ostar är känsligare för bakterietillväxt och bör förvaras i sin ursprung

  •

  Lagrad ost – vad är det?

  Det finns en mängd olika osttyper, inom branschen talar man om hårda, halvhårda och mjuka osttyper. I de hårda osttyperna pressas drivs vätskan ut ur ostmassan vid ystningen och de färdiga ostarna blir torrare och hårdare. I de mjuka ostsorterna finns mer vatten kvar i ostmassan efter ystningen. Ostmassan pressas sedan och ger osten sin slutliga skepnad. Mjukare dessertostar pressas inte i form oftast utan sjunker ihop av sin egen vikt i formen, alltså ”självpressas”. Det görs ofta i lite varmare lokaler som gör att vätskan drivs ut mer effektivt. Pressningen tar olika lång tid beroende på ost, från tre timmar upp till 12-15 timmar för hårdostar.

  Starka ostar badar i saltlake

  Sen låter man många ostar bada i saltlake i några timmar eller dygn. Vissa ostar, främst parmesan, ligger upp till 25 dagar i saltlaken för att driva ut vätska och förbereda osten på rejäl långlagring (minst 12 månader och ibland så länge som 3-4 år). Svenska hårdostar

  •

  Värt att veta om ost

  Ost är en hel vetenskap. Ostar finns i alla varianter, från krämiga, mjuka och lena till hårda, aromatiska och offensiva. Att ost har en så vid och mångskiftande variation trots att den egentligen bara innehåller två ingredienser, mjölk och löpe, är minst sagt fascinerande.

  Det finns en mängd olika osttyper, inom branschen talar man om hårda, halvhårda och mjuka osttyper. I de hårda osttyperna som t ex Emmentaler och Gouda drivs vatten ur ostmassan vid ystningen och de färdiga ostarna blir torra och hårda. I de mjuka ostsorterna som Brie eller Camembert finns mer vatten kvar i ostmassan efter ystningen.

  Hålen som finns i ostarna, de så kallade piporna uppkommer när osten mognar och beror på att mjölksyrebakterierna utvecklar koldioxid när de bryter ner mjölksockret och då bildas bubblor i ostmassan. En del påstår att det är i hålen smaken sitter och det kanske ligger en del i det.

  En del påstår att det är i hålen smaken sitter och det kanske ligger en del