Hur sker inlärning
•
Förmågan att lära sig nytt är en av de absolut viktigaste och mest efterfrågade kompetenserna idag. Men för att hänga med i den snabba utveckling som sker just nu krävs lite metod. Nedan har vi därför listat några tips på hur du lär dig på bästa sätt enligt forskningen.
Arbetsminne och långtidsminne
Nyckeln till effektivt lärande är att känna till hur vårt minne fungerar och att förstå dess begränsningar. Därför behöver vi börja med en kort genomgång av hjärnans två minnessystem, arbetsminnet (också kallat korttidsminnet) och långtidsminnet, och hur de samverkar.
Arbetsminnet är väldigt begränsat och innehåller bara den information som du fokuserar på just nu, medan långtidsminnet kan hantera hur mycket och komplex information som helst och innehåller allt du kan och vet sedan tidigare.
För att lära oss något behöver vi flytta över information från arbetsminnet till långtidsminnet. Och för att information ska hamna där, och stanna kvar som kunskap, behöver den bearbetas
•
Inlärning
Inlärning studeras inom många vetenskapsgrenar, som pedagogik och psykologi. Det finns många teorier om inlärning, i denna text presenteras tre kända inlärningsteorier: klassisk, instrumentell och modellinlärning
Klassisk inlärning
[redigera | redigera wikitext]Klassisk inlärning (även kallad klassisk betingning) involverar en obetingad stimulus och en obetingad respons, samt en betingat stimulus och en betingad respons. Den obetingade stimulus väcker en obetingad respons hos organismen utan att någon tidigare inlärning har orsakat detta, vilket kallas för en reflex. Då en tidigare neutral stimulus upprepade gånger förekommer samtidigt som den obetingade stimulus, blir den neutrala stimulus en betingad stimulus, som väcker den betingade responsen utan att den obetingade stimulus förekommer.
Psykologen Ivan Pavlov upptäckte och fastställde klassisk betingning genom att låta hundar utsättas för betingning. Han gjorde så att hundarna associerade en klock
•
Inlärning och studieteknik
Vad som bidrar respektive hämmar att vi lär oss.
Experiment har visat att om vi försöker memorera en lång rad av siffror eller ord kan vi efteråt lättast återge de sista och relativt lätt de första medan siffrorna eller orden i mitten är svårast att återkalla från minnet. Detta beror på den process som försiggår i arbetsminnet: den första informationen hinner bearbetas en aning och lagras innan ytterligare informationen kommer och överbelastar arbetsminnet och sedan minns vi den sista delen av informationen eftersom den fortfarande är färsk i minnet.
En sådan förutsättning, vars fenomen kallas seriepositionseffekten, är värd att känna till då vi försöker lära oss saker och kan ligga till grund för lyckad studieteknik. Ett sätt att förhålla sig till detta är att bearbeta nya fakta, vilket konkret kan ske genom att man till exempel efter varje avsnitt eller kapitel i en bok sammanfattar vad man har lärt sig innan man läser vidare. Vid föreläsningar k