Hur är marulk i


  • Marulk engelska
  • Marulk recept
  • Marulk recept ugn
  • hur är marulk i
  • Marulk, antennfisk eller sjödjävul.

    Marulk, Lophius piscatorius, är en fisk som man kan stöta på om man dyker längs Norges kust. Den finns även på svenska västkusten, men jag har aldrig haft turen att få se den där.

    Marulken har ett brett tillplattat huvud med ett stort gap och en rejäl uppsättning tänder. Den övriga kroppen är kraftigt avsmalnande som man kan se på bilden ovan.  Ovanför ögonen har den en hängande utväxt, den så kallade illicien. Marulken ligger gömd på botten och låter illicien vaja fram och tillbaka för att locka till sej ett byte som den kan hugga i sitt stora gap. Med denna fångstmetod kan man förstå att den också har kallats "antennfisk".

    Marulken har ett mycket bra kamouflage och kan ändra färg beroende på vilket underlag den ligger på. Här ligger en liten marulk på en ljus snäckskalsbotten och den var mycket svår att upptäcka kan jag intyga. 

    Här ligger det en betydligt större marulk på brun botten med tare och den var om möjligt ännu svårare at

    Marulk

    Lophius piscatorius

    Fiskguiden

    Marulken har en eget inbyggt ”fiskespö” som den använder för att locka till sig byten.

    Marulken är en långsam bottenfisk som vistas på 20–1000 meters djup. Den kan bli upp till två meter lång. Dess föda består främst av fisk och kräftdjur, men den kan även ta sjöfåglar om tillfälle ges. Det ” vajande metspöet med agn” lockar till sig bytet, som sedan sugs in i marulkens mun med en kraftig vattenström som bildas när marulken öppnar munnen.

    Förekomst

    Marulken finns längs hela Atlanten, i Medelhavet samt i Svarta havet och utmed Afrikas västkust. I Norden lever den i Skagerrak och Kattegatt men kan också vistas tillfälligt i Öresund och i sydvästra Östersjön.

    Fångstmetoder

    Marulk fiskas huvudsakligen med trål, garn och långlina, men tas även som bifångst i fisk- och kräfttrål.

    WWFs råd

    Undvik - (ät max 3-4 gånger per år)

    • Nät/garn, trål/bottentrål. Island, Islandssockeln (Island EEZ)¹
    • Långrev, nät/garn. Biscayabuktens norra

      Marulk

      Illustration: ©Sjömatsfrämjandet

      Marulk
      Lophius piscatorus

      Marulken har en bred och tillplattad kroppsform. Det stora och breda huvudet, med en kolossal mun, utgör nästan hälften av kroppslängden. De tre första fenstrålarna på ryggfenan är fria och bildar kraftiga ”fiskespön”. På undersidan finns kraftiga bukfenor som gör att fisken lätt kan lyfta sig från underlaget. Färgen på ovansidan är vanligtvis rödbrun, brungrå eller brunsvart och på undersidan kritvit. Den är väl kamouflerad när den ligger på botten. Marulken kan väga upp till 60 kg och bli 1,7 m lång. Vanligtvis väger den 3-6 kg i våra vatten.

      Marulken förekommer i Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt och är också en tillfällig gäst i Öresund och sydöstra Östersjön. Helst ligger den dold bland alger eller nedgrävd i lera, sand och dy.

      Marulken är en dålig simmare. Den ägnar mesta delen av sin tid med att lurpassa på byten. Den kan sluka byten som är nästan lika stora som den själv. Fisken har ett brett näring