Hur matspjälkningen går
•
Matspjälkning
Matspjälkning (även digestion, samt matsmältning som i fysikalisk mening är något missvisande men likväl en språkligt sett fullt korrekt beteckning)[1][2] är nedbrytningen av föda till former som kan tas upp av organismen. Hos däggdjur består detta nedbrytande av mat till mindre komponenter, som kan tas upp i blodet. Nedbrytningen är huvudfunktionen i organsystemetmatspjälkningssystemet (matsmältningssystemet, digestionssystemet) som ofta används synonymt med mag- och tarmkanalen som utgör dess största del.
Maldigestion innebär nedsatt matspjälkning i tunntarmen, oftast på grund av brist på vissa enzymer från bukspottkörteln eller efter magoperationer.
Matspjälkning hos människan
[redigera | redigera wikitext]Maten sönderdelas av tänderna i munnen, varigenom saliv utsöndras som bland annat innehåller enzymet amylas. Amylas katalyserar hydrolys, vilket är en reaktion som orsakar att polymeren stärkelse bryts ner till enklare beståndsdelar - oglio
•
Matspjälkningen: Från munnen till magen
Magsäcken har flera olika funktioner. Till att börja med är magsäcken ett matförråd. En full mage rymmer ungefär en liter, men när den är tom drar den ihop sig till halva den storleken.
Runt magsäcken sitter kraftiga muskler som bearbetar maten mekaniskt. De knådar och blandar maten till en smet.
Men vad händer kemiskt då?
Jo, magsäcken är den suraste platsen i vår kropp. pH-värdet är så lågt som två! Det är magsaften som gör det så surt, den innehåller saltsyra (HCl). Den sura miljön skyddar oss från infektioner, genom att många av de bakterier vi får i oss dör av syran.
I magsaften finns också ett enzym som klipper sönder proteiner. Det heter pepsin. För att skydda resten av kroppen från magsyran, så att vi inte fräts sönder inifrån, sitter en skyddande slemhinna på magens insida, om den skadas kan vi få magsår.
•
Matens väg genom kroppen
Vårt matsmältningssystem är ett att virrvarr av långa och korta tarmar och olika syror som smidigt samarbetar för att smälta den mat vi äter.
Maten åker genom magsäcken vidare till tunntarmen. Tunntarmen kan vara upp till sex meter lång. I tunntarmen sugs näringen upp av tarmluddet. Därifrån åker färdas maten vidare till tjocktarmen, där den sista vätskan sugs upp. Sedan förs det som ännu är kvar av maten ut i ändtarmen och vidare ut ur kroppen. Matens väg genom kroppen tar cirka ett dygn.
Äta bör man, annars dör man
Att äta är en funktion som utöver den fysiologiska nödvändigheten också har en psykisk, social och kulturell betydelse för oss. Lusten att äta, matlusten, är individuell och en följd av varje människas välbefinnande eller vanor.
Vissa människor tappar aptiten när de är på dåligt humör eller känner sig ledsna, medan andra tröstäter.
I de flesta kulturer är det vanligt att göra måltiden till något centralt där människor är tillsammans. Det k