Hur går cellens energi


  • Vad är cellandning
  • Hur många celler har en människa
  • Vad är en vävnad
  • hur går cellens energi
  • Studerar viktig pusselbit i cellens energiutvinning

    Med en kandidatexamen i bioteknik i bagaget, och ett masterstipendium från Göteborgs universitet, kom Arpitha Kabbinale till Sverige i augusti 2018.

    - Det var första gången jag var utanför Indien. Det var spännande och jag tog foto på allt jag såg i Göteborg. Nu har jag raderat många av bilderna eftersom platserna har blivit vardag för mig.

    Ett frö inför framtiden såddes under de tidiga tonåren i indiska delstaten Karnataka.

    - I skolan fick jag veta att fanns forskarstudier. Jag kände direkt att det var något för mig.

    När Arpitha Kabbinale avslutade sin masterexamen vid Göteborgs universitet, i molekylärbiologi med inriktning på genomik och systembiologi, var det under covid-eran. Restriktionerna för internationella resor gjorde det svårt att återvända till Indien. Istället gjorde hon praktik i biofysik på Chalmers. Våren 2021 antogs hon sedan som doktorand vid institutionen för kemi och molekylärbiologi vid Göteborgs unive

    De minsta biologiska enheterna som bygger upp allt liv på jorden är celler. Alla djur växter och de flesta svampar är flercelliga organismer. Det finns också encelliga organismer som består av en enda cell, till dessa hör till exempel bakterier.

    Flercelliga organismer har vad som kallas eukaryota celler. Det är komplexa celler som kännetecknas av att cellens DNA ligger inuti en cellkärna och att det finns organeller som sköter cellens funktioner. De flesta encelliga organismer utgörs av en prokaryot cell som har en enklare struktur utan cellkärna och organeller.

    Encelliga organismer har oftast prokaryota celler

    Bakterier och arkeér är prokaryota organismer och består av en enda prokaryot cell. Runt cellen finns en skyddande cellvägg. Prokaryota organismer är enklare uppbyggda än eukaryoter och saknar de flesta organeller och cellkärna. Prokaryota cellers DNA utgörs av en k

    Cellandning

    Cellandning kan syfta på två närliggande begrepp. Ofta menar man all biologisk förbränning och energiutvinning. Rent vetenskapligt är cellandningen det sista steget i energiutvinningen, även kallad elektronkedjan (se elektrontransport och oxidativ fosforylering). En synonym till cellandning är inre andning.

    Cellandningen består av delprocesserna glykolys, citronsyracykeln, elektrontransportkedjan och oxidativ fosforylering. Glykolysen sker i cytosolen; de andra delprocesserna sker i omgivningen till det inre membranet i mitokondrien.

    Cellandningen omvandlar kemisk energi i socker och syre till kemisk energi i ATP. ATP är en form som cellen kan använda direkt i de flesta av de processer som kräver energitillskott. I cellandningen omvandlas druvsocker och syre (bränslet) till koldioxid, vatten (restprodukter) och energi. Huvuddelen av ATP-genereringen sker i oxidativ fosforylering.

    Oxidativ fosforylering är slutsteget i en kedja av energiomvandlingar (se även