Hur benämns spåren


  • Spårvidd franskt smalspår
  • Spårvidd järnväg finland
  • Spårvidd sverige finland
  • hur benämns spåren
  • A-E

    Automatisk tågkontroll (ATC)
    ATC är ett säkerhetssystem (signalsystem) som finns på nästan alla svenska järnvägar med persontrafik. Systemet övervakar att tågen håller rätt hastighet och förhindrar att ett tåg kör förbi en röd signal i händelse av att lokföraren inte skulle ingripa. ATC-systemet är planerat att fasas ut till förmån för ERTMS/ETCS (se förklaring nedan).

    Balis
    En del av järnvägens säkerhetssystem i form av en telekommunikationsutrustning som är placerad mitt i järnvägsspåret. Balisen sänder information om kommande bansträcka till ett passerande tåg. Alla tåg har en ATC-antenn som läser av de baliser som passeras. Minst åtta avläsningar måste registreras från varje balis.

    Ballast
    Ballast är makadam eller grus som ligger runt och under ett jä

    Jvgdata Spår Upp/Ner/Enkel

    I spårnätet finns det enkelspår, dubbelspår och flerspår. Inne på driftplatser finns det flera parallella spår som är till för resandeutbyte, last- och lossning, möten, växling och uppställning av spårfordon. Inne på driftplatser och linjeplatser med huvudspår och sidospår så benämns spåren med ett spårnummer som kan vara antingen numeriskt eller alfanumeriskt. På linjen mellan driftplatser existerar endast huvudspår. De benämns UNE-spår, med E för enkelspår, U (uppspår) och N (nedspår) för dubbelspår.

    Uppspår (U;usp) är det vänstra spåret på dubbelspår för tåg med jämna tågnummer, dvs i regel tåg med målet nordligare än utgångsstationen. Uppspåret används huvudsakligen för den upp-(=nord)gående trafiken.

    Nedspår (N;nsp) är det vänstra spåret på dubbelspår för tåg med udda tågnummer, dvs. i regel tåg med målet sydligare än utgångsstationen. Nedspåret används huvudsakligen för den ”ned-(syd)gående trafiken.

    Enkelspår (E;esp) är en sträcka med bara

    Järnvägsspår

    Ett järnvägsspår är det underlag som tåg framföres på. Med järnvägsspår avses:

    • De spår som förbinder järnvägsorter i landet.
    • De spår som utgör bangårdar på de orter banorna passerar.
    • De spår som finns inom industriområden och hamnar. Kallas kapillärnätet.

    På järnvägsspråk finns det järnvägsstationer eller driftplatser där bangårdarna finns och sedan finns järnvägslinjer som är järnvägsspåren mellan stationerna. En sammanlänkad serie av stationer och linjer kallas bana. Banor möts i järnvägsknutar.

    Ett järnvägsspår byggt för hastigheter högre än 250 km/h kallas höghastighetsbana.

    Vid investeringar i järnvägar finns många alternativ. Se kapacitet.

    Funktioner

    [redigera | redigera wikitext]

    Järnvägsspår utgör underlag för tågs säkra framförande. En järnväg är inte bara en väg av järn. Tåg kan vara tunga (över 10 000 ton) och kan köra fort (största tillåtna hastighet 250 km/h i Sverige, 350 km/h i vissa länder). Följande parametrar