Hur säger du mixteco
•
126 ord i Mixteco Översatt till spanska
den ord i Mixteco de tillhör den ottomanska språksfamiljen i Mexiko. Mixtec är relaterat till Triquis-språken och Cuactecque-språket.
Mixtec talas av mer än 1 miljon människor; Det uppskattas att det kan finnas upp till 50 Mixtec-språk. Mixteco är vanligtvis talat i regionen som kallas La Mixteca, delat mellan staterna Oaxaca, Puebla och Guerrero.
Migrationen har emellertid inneburit att detta språk har expanderat till staten Mexico och Federal District, liksom i San Quintindalen i Baja California, delar av Morelos och Sonora, och i regioner i USA..
Detta språk är en komplex uppsättning regionala dialekter som redan existerade vid den spanska erövringen i Mixtec-regionen. Mixtec har karaktäristiken av att vara ett tonal språk; Du kan definiera tre toner: hög, medium och låg.
Lista över 126 ord i Mixtec och deras betydelse på spanska
Ino betyder hund.
Xi kwen yuu betyder mygga eller mygga.
Yoo betyder månen.
Nducha betyder vatten.
•
Migrantarbetare vittnar om slavliknande villkor
‒ De vilseleder arbetarna och säger att de kommer att få en bra lön, men sedan betalar de mycket mindre. Rekryterarna och arbetsgivarna lurar dem, säger Marilyn Gómez, 27, migrantarbetare i Mexiko.
Hon tillhör numera kooperativet Mixteco Yosonuvico of Sonora Cerró Nublado som har goda arbetsvillkor.
Tidigare arbetade hon på andra gårdar och berättar att ett problem är att migrantarbetarna är tvungna att köpa det som de behöver i arbetsgivarnas egna butiker, där allt uppges vara ”svindyrt”, eftersom de inte har tillåtelse att lämna gården där de arbetar.
‒ Det finns inga sociala skyddssystem, inga kontrakt och vi arbetar långa dagar. De utnyttjar det faktum att människor är i behov av arbete, säger Marilyn Gómez, som började arbeta på fälten tillsammans med sin familj när hon var 13 år i delstaten Sonora i nordvästra Mexiko.
Hon har arbetat när hon varit sjuk och i många fall har arbetsdagen varit längre än tolv timmar för en e
•
Dålig kontroll av tvångsarbete i Mexiko
‒ De vilseleder arbetarna och säger att de kommer att få en bra lön, men sedan betalar de mycket mindre. Rekryterarna och arbetsgivarna lurar dem, säger Marilyn Gómez, 27, migrantarbetare i Mexiko.
Hon tillhör numera kooperativet Mixteco Yosonuvico of Sonora Cerró Nublado som har goda arbetsvillkor.
Tidigare arbetade hon på andra gårdar och berättar att ett problem är att migrantarbetarna är tvungna att köpa det som de behöver i arbetsgivarnas egna butiker, där allt uppges vara ”svindyrt”, eftersom de inte har tillåtelse att lämna gården där de arbetar.
‒ Det finns inga sociala skyddssystem, inga kontrakt och vi arbetar långa dagar. De utnyttjar det faktum att människor är i behov av arbete, säger Marilyn Gómez, som började arbeta på fälten tillsammans med sin familj när hon var 13 år i delstaten Sonora i nordvästra Mexiko.
Hon har arbetat när hon varit sjuk och i många fall har arbetsdagen varit längre än tolv timmar för en ersättning