Hur påverkar stamceller
•
Så får stamcellsnischen evigt liv
[NYHET 2010-12-03] Stamcellerna omges av speciella celler som skyddar dem i den så kallade stamcellsnischen i vävnaden. Nu visar en ny studie från Karolinska Institutet, som publiceras i vetenskapstidskriften Cell Stem Cell, hur stamcellsnischen i den vuxna hjärnan hos möss kan vidmakthållas under ett helt liv - på ett helt annat sätt än stamcellerna.
Stamceller ger upphov till nya celler i många organ under hela livet. Förutom att ge upphov till olika typer av specialiserade celler, ger stamcellerna även upphov till nya stamceller. Om inte stamceller hade möjlighet att duplicera sig skulle de snabbt ta slut när de bildar specialiserade celler. Denna så kallade självförnyelsekapacitet är nyckeln till att stamceller kan fungera som en cellulär evighetsmaskin och ge upphov till nya celler under hela livet.
Självförnyelsekapaciteten beror dels på att stamcellerna har unika egenskaper, men också på unika karakter
•
Vad är stamceller?
Stamceller
Stamceller är ursprunget till andra celler i vår kropp och de egenskaper som primärt utmärker dem är att de obegränsat kan dela sig och att de har potential att mogna ut till andra celltyper. Efter befruktningen är det sådana celler som utgör startmaterialet till alla andra celler i kroppen och bildar de första cellerna i den nya individen, så kallade embryonala stamceller. Cellerna mångfaldigas och allteftersom utvecklingen av ett foster sker blir stamcellerna mer och mer specialiserade. Till slut utvecklas de istället till celler som bygger upp kroppens olika organ – nerver, muskler, ben, hud, hjärtmuskel, lever med flera.
Resterande del av livet finns och nybildas det stamceller, så kallade adulta stamceller, i framförallt benmärgen men även i andra vävnader som hud, lever, fettvävnad liksom i hjärnan. Förutom att stamceller spelar stor roll under utvecklingen, underhåller och återbildar de kroppens vävnader i vuxen ålder.
Celler från benmärgen k
•
Projektanslag 2014
Identifying stem cell states and state transitions
Huvudsökande:
Stefan Karlsson, professor i molekylärmedicin
Medsökande:
Tariq Enver
Jonas Larsson
Kenichi Miharada
Björn Nilsson
Karolinska Institutet
Roman Zubarev
Lärosäte:
Lunds universitet
Beviljat anslag:
42,7 miljoner kronor under fem år
Stamceller ligger vilande i människokroppen livet igenom, redo att aktiveras om du skadas eller blir sjuk. När en patient genomgår en benmärgstransplantation, som kan ingå i behandlingen vid blodcancer, är det stamcellerna man vill åt. De kan föröka sig i den kropp de transplanteras till och skapa ett nytt, fungerande blodsystem.
Men trots att stamceller varit ett högintressant forskningsområde i flera decennier är många frågor obesvarade. Man vet till exempel inte vad som förändras i stamcellen när den går från sitt passiva till sitt aktiva läge, eller vad som driver förändringen.