Hur jordslår man
•
Väcker tråden lite, efter att kolla på en video från amerikanska NEC. Det känns som att det finns flera saker kring detta med jordning som är osäkra.
Min första fråga är, om det på moderna hus nu är så att N och PE är sammankopplade ute i någon punkt hos EL-leverantören (TN-S) och inte i mitt huvudskåp, är det då fel att binda samman dem i huvudskåpet?
Enligt videon så skall jordspett alltid vara mycket nära ditt hus, i praktiken ska det finns ett jordspett från PE-skenan, ner i marken från ditt huvudskåp. Det räcket inte med att det finns ett jordspett någonstans, hos leverantören. Orsaken till detta ska enligt videon vara att jordspett används till flera olika saker. Men främst till att leda bort överspänningar från nedslag av blixten. Så här. Blixten slår ner i marken, sänder en elektromagnetisk puls genom jorden, som inducerar en stark spänning i de ledare som finns i marken till ditt hus. Sedan kommer denna överspänning finnas i ditt elsystem och ska jordas bort så fort som
•
Att jordslå växter!
Av Sylvia Svensson
För att kunna bevara växter till våren som du inte kan eller vill plantera på sin slutgiltiga plats nu, är det bra att jordslå dem. Att jordslå betyder att man tillfälligt gräver ner eller täcker rötterna med jord så att växterna inte riskerar att torka ut under sommaren eller frysa om de ska förvaras över vintern, tills man kan plantera ut dem permanent.
Hur jordslår jag?
Du kan jordslå både perenner och vedartade växter. Växterna kan stå tätt ihop, de behöver ännu inte det utrymme att breda ut sig som de behöver i en permanent plantering.
Du kan ordna en rejält stor hög med jord och sand, kanske en billass matjord som också väntar på våren, och fuskplantera växterna i den. Ett annat alternativ är att utnyttja barnens "urvuxna" sandlåda - fyll i jord och blanda med sanden. Huvudsaken är att det blir så stort jorddjup att plantorna inte fryser, minst 30-40 centimeter för perenner, gärna mer för buskar och träd.
Ta eventu
•
Den nya biologiska trädgården, del 1 Odling av grönsaker
Text: Kapitel ur ”Den ”nya” biologiska trädgården, Del 1” av Nils Åkerstedt (1999)
Här följer förslag och odlingsanvisningar till lämpliga grönsaker att odla i en villaträdgård eller på en kolonilott. Några förslag till namnsorter förekommer inte, eftersom växtförhållanden är så varierande i vårt avlånga land och uppfattningen om vilken namnsort av en viss grönsak som är godast varierar från odlare till odlare.
För den som är nybörjare är det ofta svårt att välja mellan namnsorter av exempelvis morötter. Man vet inte vilken som går bäst på just den platsen och inte heller vilken sort man tycker är godast. Därför är det bra att så 3–4 olika sorter första och kanske andra året. Sedan är det lättare att välja de namnsorter som smakat bäst och gett bästa resultatet. Man bör även studera frökatalogerna och pröva några nya sorter efterhand som det kommer sådana. Det rådet gäller även för den erfarne odlaren. Finns det andra o