Hur länge bildas nytt
•
De flesta får vattkoppor när de är barn. Varicella zoster-virus (VZV), det virus som ger vattkoppor och därefter kan orsaka bland annat bältros, tillhör virusfamiljen herpesvirus. Herpesvirus utmärker sig genom att virus efter den primära infektionen, i detta fall vattkoppor, ligger vilande (latent) i kroppens nervsystem och kan reaktiveras senare i livet.
Sidans information
Denna information gör inte anspråk på att vara heltäckande eller ständigt uppdaterad utan syftar till att ge en överblick över smittsamma sjukdomar av betydelse för smittskyddsarbete.
En person som aldrig haft vattkoppor har inget vilande vattkoppsvirus i kroppen och kan inte få bältros innan den haft vattkoppor. En person som har bältros kan inte smitta en annan person så att den får bältros.
Genväg till innehåll på sidan: Bältros – symtom, komplikationer, behan
•
Benvävnadens omsättning
Huvuddragen i benvävnadens reglering har under de senaste åren kartlagts, och nu utvecklas läkemedel för att minska nedbrytningshastigheten eller till och med återskapa ben [1].
Benvävnaden omvandlas ständigt genom
modellering, i vilken benets storlek och grövre morfologi ändras
remodellering – en process som svarar för omsättning av skelett och frisättning av kalcium och fosfat.
Det är just remodelleringen av moget ben som är involverad vid uppkomst av benskörhet.
Benvävnadens sammansättning
Benvävnaden bildas av osteoblaster, mesenkymala celler som närmast är relaterade till dentin- och cementbildande celler i tanden men också till fibroblaster i huden. Ben bildas initialt genom att osteoblaster syntetiserar typ I-kollagena fibrer med identisk uppbyggnad som hudens och slemhinnornas kollagen. Benmatrixen består till 90 procent av kollagen och det är sammansättningen av de resterande proteinerna som gör benet unikt [2]; som exempel kan nämnas
•
Från istid till nutid
I Sverige har jordarterna främst bildats under och efter den senaste istiden. Den senaste istiden inleddes för cirka 115 000 år sedan och de sista isresterna försvann från norra Sverige för nästan 10 000 år sedan.
Isens tryck gjorde att stora delar av Sverige var nedpressat under havsytan efter inlandsisens avsmältande. De jordarter som bildats under istiden brukar kallas glaciala medan de som bildats senare brukar benämnas postglaciala. Eftersom jordarterna är bildade i olika miljöer har de högst varierande egenskaper.
Ett landskap i ständig förändring
Det svenska landskapet har under hundratals miljoner år formats av olika geologiska processer. De stora landskapsformer som vi kan se idag och som ofta är utformade i berggrunden, är i regel mycket gamla. Det jordtäcke som överlagrar berggrunden är däremot betydligt yngre.
I Sverige har nästan alla jordarter bildats under den geologiska tidsålder som kallas kvartär. Kvartärtiden inl