Hur känns lergigan


  • Lergigan viktuppgång
  • Lergigan biverkningar
  • Lergigan ångest
  • hur känns lergigan
  •  Generaliserat ångestsyndrom, (GAD) - Diagnos och Behandling

    Medicinering vid generaliserat ångestsyndrom, GAD

    Flera varianter av mediciner används för att behandla generaliserad ångestsyndrom. Diskutera med din läkare om fördelar, risker och eventuella biverkningar.

    Antidepressiva läkemedel vid GAD

    Antidepressiva medel, inklusive selektiva serotonin-återupptagshämmare (SSRI) och serotonin- och noradrenalinåterupptagshämmare (SNRI) är förstahandsbehandling vid generaliserat ångestsyndrom.

    Exempel på antidepressiva medel som används för att behandla generaliserat ångestsyndrom inkluderar escitalopram, sertralin, fluoxetin och venlafaxin.

    Buspiron

    En ångestdämpande medicin som kallas buspiron kan användas kontinuerligt vid generaliserat ångestsyndrom. Erfarenheten med buspiron är att den har en tendens att tappa sin effekt om man tar den 3 gånger per dag som det står i FASS.

    Om du tar den vid behov 10mg en gång per dag kan den lindra ångest som tillfällig behandli

    Beställ punktskrift

    Bipacksedel: Information till användaren

    Lergigan

     

    1. Vad Lergigan är och vad det används för


    2. Vad du behöver veta innan du använder Lergigan

    3. Hur du använder Lergigan

    Använd alltid detta läkemedel enligt läkarens eller apotekspersonalens anvisningar. Rådfråga läkare eller apotekspersonal om du är osäker.


    Dosen bestäms av läkaren, som anpassar den individuellt för varje patient.

    Överskrid inte dosen som läkaren har angivit. Läkaren bör förskriva lägsta effektiva dos under kortast möjliga behandlingstid. Vanlig dos av tabletterna är:

    Korttidsbehandling av ångestsymtom: Vuxna: 5-50 mg 1-3 gånger dagligen. Barn: 2-5 år: 5 mg 1-3 gånger dagligen, barn 6-12 år: 10 mg 1-3 gånger dagligen, ungdomar 13-17 år: 5-25 mg 1-3 gånger dagligen.

    Kortti

    Renässans för Lergigan med kraftig ökning av intoxikationsfall

    Prometazin (Lergigan) utvecklades på 1940-talet mot allergi, men visades snabbt ha effekt även mot rörelsesjuka, ångest, oro, illamående, klåda och symtom vid alkoholism [1]. Substansen är ett neuroleptikabesläktat antihistamin ur gruppen fentiazinderivat med sederande och uttalat antikolinerga effekter. Prometazin är inte beroendeframkallande [2]. Den sistnämnda egenskapen har bidragit till att läkemedlet används allt mer inom beroendevården. Försäljningen av prometazin i Sverige har ökat kraftigt sedan 2006 (Figur 1) [3]. Under samma period har antalet frågor från sjukhus till Giftinformationscentralen (GIC) angående förgiftningsfall med prometazin ökat sjufaldigt eller med drygt 600 procent (Tabell 1). Prometazin är nu det vanligaste förgiftningsmedlet efter paracetamol bland frågor från sjukvården till Giftinformationscentralen och också det näst mest besökta dokumentet i Giftinformationscentralens in