Hur mycket kan träd
•
Trädets tillväxt och virkeskvalitet
Ett ungt träd, som står på god mark, kan under en växtsäsong växa över en halv meter i höjd medan mogna träd nöjer sig med någon decimeter. Diametertillväxten kan på mycket bra marker vara nästan en centimeter per år hos unga träd, medan 2-3 mm är mera vanligt hos mogna träd. Stammens tillväxt kan man beskriva som att en kon med ett par mm godstjocklek varje år träs på stammen.
Tillväxthastigheten hos ett träd beror på plantans genetiska egenskaper samt framförallt på växtplatsen och på hur starka röjningarna och gallringarna är. Granar kan under gynnsamma växtförhållanden bli upp mot 40 meter och tallar upp till 30 meter höga.
Bild 1. Växtprocessen.
Kvistighet
Grenarna växer på samma sätt som trädet i tvärsnitt och
•
Hundra år av mätningar och försök, tusentals år av skogsanvändning
I Sverige har människor levt i och nära skogen under tusentals år. Mer än hälften av landets yta täcks av skog och den har använts till alltifrån byggen och bränsle till papper och kläder. Spåren av människans långa bruk av skogen är många. De avspeglar sig i själva skogen men syns även i till exempel föremål, byggnationer och ortnamn.
På 1800-talet blev skogen en nationell resurs med stort ekonomiskt värde. Då uppstod behovet av att lära sig mer och få bättre överblick; räcker skogen och hur får vi träden att växa bättre? För att få svar på dessa frågor startades Riksskogstaxeringen och de skogliga försöksparkerna år 1923. Hundra år senare pågår fortfarande skogliga försök och inventeringar av dessa två jubilarer vid Sveriges lantbruksuniversitet. Idag är uppdragen mycket bredare, där klimatet och biologisk mångfald är exempel på högaktuella frågor.
Med material från skogen, fotografier, film, föremål och arkivma
•
Skötsel av skog och agroforestry
Hur skogen sköts har också en stor betydelse för den långsiktiga kolbalansen. Planteringar utifrån agroforestrymetoder, så kallat ”skogsjordbruk”, tar upp mer koldioxid än monokulturer eftersom växterna ”drar nytta” av varandra och ger positiva synergieffekter. I en odling utifrån en agroforestrymodell kan till exempel marktäckande grödor användas för att öka växternas förmåga att förhindra att koldioxiden släpps ut.
Ur synvinkeln maximal kolinlagring är relativt lite eller ingen markberedning att föredra eftersom det innebär att mindre koldioxid i och med det släpps ut från marken. Det är därför som plöjningsfritt jordbruk ofta lyfts som en viktig klimatåtgärd, som enligt vissa forskare kan bidra med så mycket som 30% lägre koldioxidutsläpp globalt per år. När åkrar inte plöjs hålls fukt kvar i jorden vilket får växterna att växa bättre. Det är alltså träden och växternas fotosyntes som gör det stora jobbet. Plöjningsfri odling leder o