Hur förskjuts jämvikten


  • Magnus ehinger jämviktskonstant
  • Kemisk jämvikt
  • Kscn
  • hur förskjuts jämvikten
  • Vad händer när trycket ändras?

    Betrakta följande reaktion:

    N2(g) + 3H2(g) ⇌ 2NH3(g)

    Vad händer om vi ökar trycket till det dubbla?

    • Vi räknar ut det på samma sätt som vi tidigare gjorde med förändringen av koncentrationen!

    Vi har en jämvikt: \(K = \frac {[\text{NH}_3]^2}{[\text{N}_2][\text{H}_2]^3}\)

    Vi antar att jämviktskoncentrationerna är

    \[[\text{NH}_3] = a \hspace{100cm}\]

    \[[\text{N}_2] = b \hspace{100cm}\]

    \[[\text{H}_2] = c \hspace{100cm}\]

    Vid jämvikt får vi att \(K = \frac {a^2}{bc^3}\)

    Om trycket fördubblas, t.ex. genom att volymen halveras, så fördubblas också koncentrationerna:

    \[[\text{NH}_3] = 2a \hspace{100cm}\]

    \[[\text{N}_2] = 2b \hspace{100cm}\]

    \[[\text{H}_2] = 2c \hspace{100cm}\]

    Vi räknar ut \(Q\)!

    \[Q = \frac {(2a)^2}{2b \cdot (2c)^3} = \frac {4a^2}{2b \cdot 8c^3} = \frac {4a^2}{16bc^3} = \frac {1}{4}K \hspace{100cm}\]

    Vi ser att \(Q < K\), vilket innebär att reaktionen förskjuts åt höger, d.v.s. det bildas mer NH3.

    Jämviktsförskjutningar

    Jämviktsförskjutningar innebär förändringar i ett kemiskt system där reaktionen kan gå både "framåt" och "bakåt". En förskjutning av jämvikten sker när de yttre förhållandena ändras, exempelvis vid skillnader i koncentration, temperatur eller tryck. Le Chateliers princip beskriver hur ett system i jämvikt reagerar på störningar: Om ett system i jämvikt utsätts för en förändring kommer systemet anpassa sig för att motverka förändringen och återställa jämvikten. Här kommer några vanliga exempel:


    Förändring i koncentration: Om koncentrationen av en reaktant eller produkt ökas kommer jämvikten förskjutas åt det håll som konsumerar den tillsatta substansen. Om koncentrationen minskas förskjuts jämvikten istället åt det håll som producerar mer av den substansen.

    Exempel:

    A + B ⇌ C + D 

    Om mer av A tillsätts förskjuts jämvikten mot höger för att producera mer C och D (förutsatt att det finns B i överskott).


    Förändring i temperatur: Om en reaktion är exot

    Kemisk jämvikt

    Kemisk jämvikt (equilibrium) är då en kemisk reaktion äger rum med samma reaktionshastighet som dess motsatta reaktion. Detta innebär att reaktionshastigheten för den framåtskridande och den bakåtskridande reaktionen är lika, och koncentrationen av reaktanter och produkter är konstant. När detta skett så sker ingen förändring i proportionerna, det vill säga koncentrationerna hos de olika föreningarna, och det verkar som om reaktionen upphör att fortskrida. Dock fortsätter de framåt- och bakåtskridande reaktionerna att äga rum med samma hastighet. Utan tillsatt energi fortsätter alltid en kemisk reaktion till dess att en jämvikt uppnåtts. Kemisk jämvikt är ett exempel på dynamisk jämvikt.

    Ett vanligt exempel på en kemisk jämvikt är Haber-Bosch-metoden, där väte och kväve bildar ammoniak. Jämvikten nås då hastigheten av bildandet av ammoniak är lika stor som dess dekomposition.

    Jämviktspilar

    [redigera | redigera wikitext]

    Anta att a mol av ämnet A reagera