Hur omsätts kol i
•
Skogens jord fungerar som en kolsänka. Svampar och mikroorganismer bryter ner organiskt material till humusjord och lagrar på så sätt kol i jorden. Den rådande uppfattningen har varit att kolet i humuslagren härstammar från den så kallade fallförnan, exempelvis från blad och barr som faller till marken. Men de nya rönen visar att merparten av kolet lagras djupare ner i marken. Forskarna har konstaterat att 50–70 procent av jordmånens lagrade kol härstammar från förmultnande rötter och mykorrhizasvampar, som lever i symbios med rötterna. Humuslagret byggs alltså upp underifrån snarare än ovanifrån.
Forskarteamet har studerat hur kol omsätts i jorden på 30 skogsbeklädda öar i sjöarna Uddjaure och Hornavan i Norrbotten. Öarnas skogar varierar i ålder. Forskarna åldersbestämde kolet i jordmånen med hjälp av kol 14-analyser. De fann att kolet i humuslagren var för ungt för att ha kommit dit genom nedbrytningsprocesser i jordens toppskikt. Slutsatsen blev att kolet måste ha nått
•
Kolets kretslopp och människans påverkan
Faktablad
Grundämnet kol, med kemisk beteckning C, finns i allt levande och kolets kretslopp pågår hela tiden.
Publicerad 20 sep, 2023 • Uppdaterad 19 jan, 2024 • 6 min att läsa
Click here for English version
För att få energi bryter vi ner kolbaserade ämnen och andas ut koldioxid (CO2). Utan kol skulle vi människor och allt annat levande på jorden helt enkelt inte fungera.
Precis som vattnet cirkulerar kolet i naturen. De två centrala delarna i kolets kretslopp är fotosyntes och förbränning. Solen driver kolets kretslopp och via fotosyntesen binds koldioxiden in som kolatomer i växterna. Det kallas kolinlagring.
Fotosyntesen går till så här: I luften finns koldioxid. Gröna växter tar upp koldioxiden och tillsammans med energi från solen och vatten (som växten suger upp med hjälp av sina rötter) omvandlar växterna koldioxid till glukos som ger näring till växten. Det bildas också syre som växten släpper ut.
•
Kolcykeln
Kolcykeln, kolets kretslopp, är ett biogeokemiskt kretslopp genom vilket kol omsätts mellan jordens kolreservoarer – biosfären, geosfären, hydrosfären och atmosfären. Kolcykeln delas upp i den snabba och den långsamma kolcykeln. I den snabba kolcykeln cirkulerar kol mellan atmosfären, biosfären och hydrosfären. I den långsamma kolcykeln cirkulerar kol mellan den snabba kolcykeln och geosfären (litosfären eller berggrunden). Omloppstiderna i den snabba kolcykeln är från 1-100, eller 1000 år.[1] I den långsamma kolcykeln är omloppstiderna miljontals år. Globalt släpper mänskligheten ut cirka 7,8 miljarder ton fossilt kol per år.[2] Det är cirka 80 gånger mer än det naturliga tillflödet från vulkaner, som ungefär balanseras av den naturliga inlagringen i berggrunden genom tektonisk nedtransport av kolrika havssediment.[3] Hastigheten för naturlig inlagring i berggrund bestäms av hastigheten för kemisk vittring av berggrunden, vilket frigör katjoner som kalium (