Hur länge har ordet
•
I föregående artikeln såg vi hur det svenska ordförrådet har förnyats och berikats sedan 1800 dels genom inlåning av många tusen ord, dels genom inhemsk ordbildning, alltså sammansättning och avledning. Det handlade då främst om ord från de öppna ordklasserna, dvs. substantiv, adjektiv och verb. De slutna ordklasserna eller formorden, alltså adverb, prepositioner och konjunktioner, får däremot sällan tillskott i form av lånord, och inte heller sker det här särskilt mycket nybildning genom sammansättning och avledning. Likväl har det hänt ganska mycket inom det svenska formordssystemet under de senaste 200 åren.
En viktig källa till förnyelse av formordssystemet är det som ibland kallas grammatikalisering. Det innebär i typfallet att ett ord går över från någon av de öppna ordklasserna till någon av de slutna. En verbform kan t.ex. alltmer användas och till sist omtolkas som adverb eller preposition, och liknande processer kan adjektiv och – mer sällan – substantiv undergå. Intres
•
Som framgick av en notis i föregående nummer av Språkbruk genomförs i Sverige ett projekt som syftar till att kartlägga de viktigaste förändringarna i det svenska ordförrådet sedan 1800. Det vardagliga namnet på projektet är ORDAT (Det svenska ordförrådets utveckling från artonhundra till tjugohundra). Drygt tio forskare medverkar, inte bara nordister utan även en anglist, en germanist, en romanist och en datalingvist. I denna artikel och en artikel i nästa nummer av Språkbruk tänker jag redogöra för en del av projektets viktigaste resultat. Artikeln i detta nummer behandlar nyordsproduktion inom allmänspråket, medan den följande artikeln kommer att ta upp betydelseförändringar, förändringar inom den lexikala syntaxen och även utvecklingen inom ett par särskilt utvalda fackspråk. Det bör understrykas, att projektet i första hand inriktar sig på skrivet svenskt standardspråk. Dialekter, slang o.d. tas i stort sett inte upp.
Självfallet framtvingar det begränsade utrymmet här vissa f
•
Lånord i svenskan
Latinet har försett oss med nya ord i tusentals år. Några av de äldsta latinska lånorden, som vin (från vinum), lånades in till urnordiskan redan under de första århundradena e.Kr. Latinet ligger även bakom en del mer moderna ord, dator kommer till exempel från latinets dator ’givare’.
Efter romarrikets fall på 400-talet behöll latinet en stark ställning i den kristna kyrkan, och när kristendomen kom till Sverige tog den med sig ett stort antal nya ord till svenskan. Några sådana exempel är kristen (från christiánus ’bekännare av Kristus’), präst (från présbyter), advent (från adventus ’ankomst’) och djävul (från diabolus ’förtalaren’). Flera av dessa kristna ord var från början inlånade till latinet från grekiskan.
Latinet blev också ett viktigt språk i undervisning och lärda miljöer i Europa långt in på 1700-talet. Därför har vi många lånord som handlar om skola och utbildning, till exempel skola (från schola ’ledighet från arbete’)